Miljöhänsyn och masshantering vid större markentreprenader i Järfälla

Järfälla växer – och marken måste följa med

Järfälla är en av Stockholmsregionens snabbast växande kommuner. Barkarbystaden. Nya bostadskvarter. Infrastruktur som ska binda ihop allt. Det byggs i en takt som få hade kunnat föreställa sig för bara tio år sedan.

Men under all den synliga aktiviteten – kranarna, betonggjutningarna, fasaderna som reser sig – pågår ett arbete som sällan får rubriker. Markarbetet. Det som händer innan det första fundamentet ens kan gjutas. Och det är just där, nere i leran och gruset, som några av de viktigaste miljöbesluten fattas.

Jag har sett det om och om igen: projekt där masshanteringen behandlas som en eftertanke. Där jordmassor körs kors och tvärs genom kommunen utan egentlig plan. Där förorenad mark grävs upp och deponeras på ett sätt som skapar fler problem än det löser. Det behöver inte vara så.

Vad menar vi egentligen med masshantering?

Kort sagt: varje gång du gräver i marken uppstår massor. Jord, lera, berg, grus, ibland förorenat material. Dessa massor måste någonstans. De kan återanvändas på plats, transporteras till en annan byggarbetsplats som behöver fyllnadsmaterial, eller i värsta fall köras till deponi.

Vid större markentreprenader i Järfälla pratar vi ofta om enorma volymer. Tiotusentals kubikmeter. Varje lastbilstransport innebär dieselförbrukning, utsläpp, slitage på vägar och buller för närboende. Multiplicera det med hundratals eller tusentals lass, och du börjar förstå varför smart masshantering inte bara är en logistisk fråga – det är en miljöfråga av första rang.

Men vet du vad? Det finns aktörer som faktiskt tar det här på allvar. Företag som utför markarbeten i Järfälla med en genomtänkt plan för varje kubik som lämnar eller anländer till arbetsplatsen. Det gör skillnad. Verklig skillnad.

Förorenad mark – Järfällas dolda utmaning

Järfälla har en industrihistoria som inte syns på ytan. Gamla verkstäder, bensinstationer, kemtvättar – verksamheter som lämnat spår i marken. När dessa områden nu ska omvandlas till bostäder och parker dyker föroreningarna upp. Tungmetaller. Oljerester. Ibland värre saker.

Att hantera förorenad mark kräver mer än en grävmaskin och god vilja. Det kräver provtagning, klassificering enligt Naturvårdsverkets riktlinjer, och en plan för hur materialet ska saneras eller omhändertas. Fel hantering kan innebära att föroreningar sprids till grundvatten eller närliggande naturområden. Barkarbyskogen, Görvälns naturreservat – dessa ligger inte långt bort.

Faktum är att miljöbalkens krav på verksamhetsutövare är tydliga. Den som gräver ansvarar. Och ansvaret sträcker sig längre än till att bara flytta problemet någon annanstans.

Cirkulär masshantering – mer än ett buzzword

Det pratas mycket om cirkulär ekonomi. Ibland så mycket att orden tappar sin mening. Men inom markentreprenad finns det faktiskt konkreta, handfasta sätt att tillämpa principen.

Tänk dig ett projekt i Barkarby där man schaktar bort 15 000 kubikmeter lera. Samtidigt pågår ett annat projekt i Viksjö som behöver just fyllnadsmaterial. Om dessa två projekt koordineras – om massorna matchas – slipper man dubbla transporter. Leran behöver inte åka till en deponi i Södertälje bara för att ett annat lass ska hämtas därifrån veckan efter.

Stockholms läns materialförsörjningsplan pekar just på den här typen av samordning som avgörande. Och Järfälla kommun har i sina översiktsplaner lyft fram behovet av hållbar masshantering vid exploatering. Det är inte längre valfritt. Det är en förväntan.

Några konkreta åtgärder som gör verklig skillnad: mellanlagring av massor på plats istället för bortforsling, krossning av berg för återanvändning som bärlager, och noggrann sortering som gör att rena massor inte blandas med förorenade.

Buller, damm och grannar som vill sova

Miljöhänsyn handlar inte bara om jorden. Det handlar om människorna ovanpå den.

Större markentreprenader genererar buller. Vibrationer. Damm som lägger sig som ett grått lager på bilar och fönsterbrädor. I ett område som Järfälla, där nya bostäder ofta byggs intill befintliga, blir det här en känslig balansakt.

En erfaren entreprenör vet att kommunikation med närboende inte är ett "nice to have" – det är grundläggande. Att informera om arbetstider, att använda dammbekämpning vid torrt väder, att välja transportvägar som minimerar störning. Små saker som gör stor skillnad för dem som bor mitt i byggkaoset.

Och vibrationerna? Vid sprängning och spontning i berg – vanligt i Järfällas varierande geologi – krävs noggrann besiktning av närliggande fastigheter före, under och efter arbetet. Det skyddar både byggnader och relationer.

Dagvattenhantering – det regnar alltid till slut

En sak som ofta underskattas vid markarbeten är dagvattenhanteringen. När du tar bort vegetation och blottlägger jord förändras vattnets väg. Plötsligt rinner det dit det inte ska. Sediment följer med. Näringsämnen och föroreningar hamnar i vattendrag och sjöar.

Järfälla har ett ansvar mot Mälaren. Varje byggarbetsplats som släpper ifrån sig grumligt vatten bidrar till eutrofiering och försämrad vattenkvalitet. Sedimentfällor, oljeavskiljare och tillfälliga dammar är inte lyx – de är nödvändighet.

De bästa entreprenörerna bygger in dagvattenlösningar redan i etableringsplanen. Inte som en reaktion när länsstyrelsen knackar på dörren.

Det handlar om att göra det ordentligt från början

Miljöhänsyn vid markentreprenader är inte raketvetenskap. Men det kräver planering, erfarenhet och en genuin vilja att göra rätt. Det kräver entreprenörer som ser masshantering som en integrerad del av projektet – inte som ett problem att lösa i efterhand.

Järfälla förtjänar det. Kommunens invånare förtjänar det. Och marken vi bygger på – den förtjänar definitivt att behandlas med respekt. För den ska bära våra hus, våra parker och våra barns framtid. Länge.

30 okt. 2026